#MeeToo kampanjen har på ett smärtsamt sätt visat att vi har misslyckats som samhälle. Misslyckats med att skydda kvinnor från övergrepp, nedsättande behandling och kränkande ord. Misslyckats med att se mönstren som genomsyrar våra arbetsplatser, våra skolor och vårt samhälle i stort. Vi har misslyckats med att lära våra barn om hur man är mot varandra. Men det kan vi ändra på.
De vuxna, mestadels män, som idag beter sig illa har ett beteende som är svårt att bryta. Att häva ur sig nedsättande kommentarer bakom kollegans rygg, eller till sina polare i omklädningsrummet har blivit det normala. Men även dessa individer får barn. Och varken deras eller andra barn är förlorade.
Tänk om vi kunde ge alla barn ett alternativt perspektiv, ett nytt sätt att se på saker, ett nytt sätt att tänka! Här har skolan en unik roll, för oavsett var du bor eller vilka värderingar du får med dig med frukostflingorna så går du i skolan. I nio år har du inget val, du måste vara i skolan. Det är under dessa nio år som vi som samhälle har chansen att forma barnen och att skapa förutsättningar för en bättre framtid med ett varmare, mänskligare klimat.
Så långt inget nytt. Att barnen är vägen till framtiden kommer inte som någon överraskning. Men det är vad vi gör med detta faktum som är poängen.
Elin går i årskurs 7 på en mellanstor skola. Hon trivs bra med skolan och de allra flesta lektioner är roliga. Ja, om det inte vore för killarna då. Killarna i klassen stökar, pratar konstant och är allmänt jobbiga. Det värsta är när de tar fram sina mobiler i tid och otid och spelar upp stönljud. Alla killar garvar och tjejerna skruvar på sig och säger till. Men inget händer. Visst har killarna blivit tillsagda för att ha mobilerna framme, men ingen har egentligen pratat med klassen om vad killarna egentligen gör. Är de själva medvetna om det?
På rasten öppnar Elin #ToMe-appen, en app om hur vi pratar till varandra och hur vi är mot varandra. Elin skriver ett kort inlägg om det här med stönljuden för nu är det nog. Det bästa med #ToMe-appen är att Elin kan vara anonym, men att hon vet att det finns vuxna som läser det hon skriver. Dessutom kan Elin läsa vad andra har skrivit och då känner hon faktiskt lite mer hopp. Hon är inte ensam.
Elevhälsan på skolan har också #ToMe-appen och de kan se alla inlägg som har gjorts av barn i hela landet. Men de kan också identifiera vilka inlägg som kommer från just deras skola, dock inte av vem eller i vilken klass. De kan se vilka problem som finns just här, om de är ett lokalt fenomen eller om de är del i ett nationellt mönster. Just den här veckan har det varit väldigt många barn som har skrivit om "stönljud" på den här skolan.
Varje fredag efter lunch har Elins klass en #ToMe-timme. Det är en timme som infördes som resultat av #MeToo kampanjen, när samhället insåg att våra värderingar var ur spel. Det sågs av många som en slags PISA-undersökning i värderingar, där vi just kollektivt fått ett bottenbetyg. Därför infördes en extra timma i veckan, nationellt där elever och lärare pratar om värderingar, och om hur vi är mot varandra. På just Elins skola kallas den för #ToMe-timmen, eftersom alla vet att #ToMe-appen används som underlag de allra flesta gångerna.
Inför dagens lektion har klassföreståndaren hört från elevhälsan om den nya trenden kring "stönljud" och att det är upprepade tillfällen som detta har beskrivits i inlägg på #ToMe. Han är väl förberedd och har via länkar i #ToMe, hittat klipp där kända förebilder för eleverna läser upp inlägg från andra barn på området ofredande. Inlägg i #ToMe taggas av de som läser dem och gör det därför enkelt att hitta relaterat material. Bland länkarna fanns dessutom ett klipp där en känd profil och förebild pratar om sexuellt ofredande, hur kränkande det är och hur man mår som utsatt. Efter att klippen visas pratar klassen om den och klassen får ta ställning till flera påståenden och hurvida det är ett okej beteende eller ej. Ett av påståendena är "Är det okej att spela upp stönljud?"
#MeToo fokuserar på de hemska saker som redan har hänt, på att få dem i ljuset. #ToMe handlar om att börja om från början. Om att redan i låg ålder fånga upp barns värderingar och problem med beteende som de kan ha. I riktlinjer för Skolhälsovården finns det klara direktiv från Socialstyrelsen om att man skall arbeta förebyggande. Tyvärr finns inte mycket tid till ett sådant arbete, men med bättre verktyg och aktiva elever som själva får möjlighet att beskriva sin vardag och de problem som finns, så kan möjligheten bli större.
Behovet ändras från Åk 1 till Åk 9. I lågstadiet har problemen en mindre tydlig sexuell karaktär, det kan handla om enkla uttalanden som "du kastar som en tjej". Längre upp i åldrarna, som i Elins exempel, har dåligt beteende fått fäste och det är då man behöver ta ett tydligt grepp kring ofredande, kränkning och andra övergrepp.
#ToMe ska få igång diskussionen i klassrummen, på skolgården och förhoppningsvis vid middagsbordet efter skolan. För att tankarna finns i barnens huvuden kan vi vara säkra på, det handlar bara om att fånga dem i tid, ge dem ljus och hjälpa dem på vägen.
- #ToMe-app på alla plattformar
- Enkelt gränssnitt för Elevhälsan
- Samarbete med en skola som pilotprojekt
- Få kända förebilder att i enkel form läsa upp det som skrivits av barn, tänk "Bullen", men inte Timell :)
- Enkäter, där barn får svara på frågor kring stämning som enkelt kan följas upp
- Många skolor har EHT (Elevhälsoteam) möten mellan skolhälsovård, kurator, specialpedagoger och rektor. En stående punkt skulle kunna vara att ta upp aktuella ämnen från appen.
- Hur lockar man till användning?
- Hur får man föräldrar involverade?
- Hur förhindrar man spam och oseriösa inlägg?
- Hur säkerställer man trygghet i appen?
- Hur ser man till att det inte är pinsamt att ha appen installerad? Undvika "haha, är du kränkt eller?!"
- Hur undviker man att någon, i skydd av sin anonymitet, hänger ut någon annan?
- Hur undviker man att appen blir en ersättning till att säga till en vuxen, på riktigt?
- Man kanske ska utse en elev och en vuxen som blir årets representanter och som kallar till möte när det behövs...
- Kan en app bli en klassfråga? Alla har inte mobiler. Dessutom skaffar många mobiler sent och appens målgrupp är ju ganska ung. Andra format? Paddor i skolan? Alla skolor har inte råd/möjlighet till paddor. Analog pappersvariant?
För att det inte ska kännas pinsamt eller utpekande att ha appen kan en möjlighet vara att också kunna rapportera bra saker, t.ex vad man är glad över. Att man gör det enkelt att välja en känsla och sedan sätta ord på den. Därigenom kan man som skola få en slags "barometer" på vad som är på gång. Det underliggande syftet är ändå att fånga upp det som känns jobbigt, ledsamt eller dåligt. Men man måste nog dölja det syftet i en enklare, gästvänligare och mindre utpekande kostym.
App som ger barn möjlighet att rapporterar incidenter i skolan eller på nätet. De kan bifoga en screenshot av t.ex en chat. Man kan välja att vara anonym. App för barn, admin-gränssnitt för personal.
https://www.expressen.se/nyheter/vi-maste-prata-om-metoo-i-skolan/
http://www.dagensarena.se/opinion/genusdebattorer-sa-kan-vara-barn-slippa-anvanda-metoo/